Kort rapport från Småland.

Hemma efter två dagars pelagiskt vertikalfiskande i Småland med Filip. Jag hade uselt fiske, blev bara 7 mindre gösar men Filip lyckades till slut tjata upp två fina fiskar, en 5:a och en 6:a. Även om mitt fiske var kasst så är det alltid ett nöje att komma ut i naturen och jag blir mer nöjd för vare gång för min Nextline 430. Det är i alla fall inte båtens fel att det inte nappar för mig.

  

Dagarna på sjön...

Efter tävlingen gösadraget i sjön Rottnen drog jag vidare på en liten fisketripp till två andra sjöar. Totalt var jag borta 6 nätter och livet som gös-vagabond är tufft men helt jävla underbart. Älskar friheten med båten på trailer och att ha naturen som kök, vardagsrum och badrum! Första natten vid sjö nummer ett sov jag i ett vindskydd men myggen där var inte nådiga så andra natten valde jag att sova i bilen.

Det blåste kuling under söndagen vilket innebar att jag mer eller mindre var inblåst i lä bakom öar och holmar. Dagen gick mest åt att sova i båten (sleten efter den brutala mygg-natten), laga mat, ta det lugnt och spinnfiska gädda. Det var helt omöjligt att vertikalfiska och efter några timmars försök till trolling i vinden (vilket resulterade i tre mindre gösar) gav jag upp helt och beslöt mig för att satsa på måndagen då vinden skulle mojna något. Tyvärr så såg jag inte många vettiga ekon under måndagen och 12 timmars fiske resulterade endast i smågösar, inget över 2 kilo. När jag på kvällen kommer fram till rampen upptäcker jag att luften gått ur på bakhjulet (släppts ut?) på min bil vilket knappast höjde stämningen. Man vill inte vara fast i skogen med båt och trailer och efter den här trippen så är även reservhjulet pumpat.

Vännen Mattias Ekdahl, som jag på förhand bestämt att jag skulle fiska med under tisdagen, kom till undsättning med en 12V pump (vilket blir mitt nästa inköp). Goda vänner och luft i däcken höjer helt klart moralen. Den natten sov jag även hos Mattias och efter en kall öl så la vi oss, grymt laddade inför tisdagens fiske i sjö nummer två.

Mattias med en finfin puttifrånkorv. Sjö nummer två innebar aningen bättre fiske men det var fortfarande otroligt trögt och då vattentemperaturen i sjön knappt nådde över 14 grader misstänker jag att gösen fortfarande var upptagen med lek. Under dagen pratade jag även med en av sjöns guider som berättade att han fått upp hangös som pissat ut mjölke vilket borde bekräfta teori om lek.

Vädret var fullkomligt magiskt under tisdagen, ca 20 grader och helt vindstilla och det var ett sant nöje att fiska även om de större ekona lös med sin frånvaro. Svensk högsommar när den är som bäst! Lättfiskat, varmt och skönt och det dröjde inte särskilt länge förrän shortsen åkte fort fram.

På sjön träffade vi flera duktiga gösfiskare och det kom i alla fall upp ett par, tre stycken 5 + fiskar. Sven-Olof Karlsson var en av dom som lyckades få upp en fin gös strax under 5 kg. Den tvekade länge innan den högg men när den väl bestämt sig var hugget brutalt.

Med tanke på hur mycket jag fiskar så är inte ofta det händer men under dagen fick vi även besök av tillsyningsmannen som kontrollerade våra fiskekort. Tjuvfiske är ett växande problem och jag personligen tycker det är bra att fiskevårdsområdena i Sverige lägger mer resurser på kontroll och vård. 

Mitt på dagen drog jag, Mattias och Sven-Olof i land och brassade på lite nyfångad gös. Alltid väldigt skönt med en bensträckare på fast mark och stärkta med gös i magen och sol i sinnet var förhoppningarna stora inför eftermiddagen. Tyvärr var det fortsatt lika trögt som på morgonen och även de 4-5 båtar som anslöt till oss under sena eftermiddagen i det fantastiska vädret hade lika trögt fiske som vi.

Under fisket i sjö nummer två bodde jag i tält på en av öarna. Utedass, en rejäl brygga samt en grillplats modell bättre gjorde boendet till en ren och skär fröjd och jag kunde helt fokusera på att fiska istället för att rodda med boende och sovplats. 

Onsdag morgon väcktes jag i gryningen av Niklas Sjöblom som jag bestämt träff med. Fisket var fortfarande trögt under onsdagen och vinden hade åter tilltagit i styrka vilket knappast gjorde fiske bättre. Lunchen, med grillad hemmagjord, småländsk korv, satt som en fläskläpp och då det blåste satan stressade vi inte utan vi satt och diskuterade fiske rätt länge innan vi åter gav oss ut. På eftermiddagen gav Niklas upp, hans största fisk för dagen låg på 4,9 kg och jag fortsatte tills skymningen men det blev återigen bara mindre gösar som valde att kliva på.

I den värsta vinden hittade jag ett område som var väldigt intressant, jag såg här 4-5 riktigt fina ekon och lyckades även få upp en huggvillig fisk på 70 cm. Det gula spåret visar hur jag kämpade i vinden. Tyvärr fick jag motvilligt ge upp, det gick inte att backa mot vinden utan att ta in vatten i båten. På kvällen, strax innan skymning när vinden avtagit något begav jag mig bestämt tillbaks till platsen där jag sett all fisk. Rött spår visar hur jag då sökte av området men fisken var nu som bortblåst, såg inte ett endaste litet mört-eko vilket kan betyda att antingen har fisken tydliga huggperioder eller så rör de sig och byter områden i sitt födosök.  

Resans största fisk var en ärrad krigare på 70 cm vilket jag tycker är alldeles för klent, sådana fiskar finns ju runt knuten i hemmavattnet. Med tanke på att jag effektiv tid fiskade över 50 timmar på 6 dygn i tre sjöar så kan jag inte förneka att jag var väldigt besviken på fisket men på det stora hela hade jag som vanligt det mycket trevligt. Det är kul att leka gös-vagabond, det är en slags behaglig lyx att få vara ute i svensk natur, att träffa och umgås med fiskare ute på sjön och att få fylla på erfarenhetsbanken. Även ensamtiden uppskattas. Fisket är för mig en slags meditation och många insikter kommer när man är själv med naturen. Jag lär mig alltid något nytt varje gång jag är ute och det är detta livet som får min klocka att ticka. Det blir helt klart en liknande tripp i juli!   

Tack som fan, Meet & Catch!

I helgen som gick var jag på den grymt trevliga vertikalträffen Meet & Catch i Bolmen. De fyra dagar jag var där gick alldeles för fort och jag längtar redan tills nästa år. 

Ett längre reportage från träffen kommer framöver i ett annat samanhang men jag vill redan nu passa på att skicka ut några välförtjänta TACK.

Tack till er arrangörer, Mattias Ekdahl, Pontus Bengtsson, Ola Damberg, Niklas Aspegren och Daniel Aspegren för en välgjord och uppskattad träff, ni är grymma! 

Tack till Vertikalbloggen Jocke och Filip Sjöstrand för förbannat trevligt sällskap i stugan! 

Tack till alla andra deltagare för er fina inställning, ert glada humör och era tips & trix. 

Tack även till er två 5+ gösar som valde att göra två korta besök i min båt, 

utan er hade det varit tungt.

Ta hand om er alla så ses vi snart igen!

Trögt fiske med PS

I helgen som gick var jag uppe i Småland för två dagars pelagiskt gösfiske med Filip Sjöstrand. Vi hade planerat in detta pass en längre tid och en hel del saker stod på agendan. Dels hade vi självklart siktet inställt på minst en 6+ gös, dels skulle jag även testa min nya båt i skarpt läge men vi hade även bestämt träff med två danska vertikalfiskare, Nils och Michael som driver den danska bloggen Lucio Fishing Team. Detta var en mycket trevlig bekantskap och även om det var nära att det uppstod en del mindre missförstånd (som att frukost inte betyder frukost utan lunch på danska) så var det otroligt intressant att höra hur fisket i grannlandet fungerar. Killarna fiskar mest i Sverige då vertikalfisket i Danmark, av olika anledningar, inte fått något större fäste och de hade stenkoll på de smålänska sjöarna. Vill ni följa killarna och deras fiske så klicka in er på deras trevliga blogg: luciofishingteam.blogspot.se.

Det är så otroligt skönt med "frukost" och en bensträckare på land! Sommarvädret och att danskarna bjöd på grillad pölse med tillhörande dansk-öl  gjorde verkligen inte saken sämre. Mycket trevligt! Förhoppningsvis tar jag mig över till Danmark till våren för lite gemensamt abborrfiske med killarna.

Fisket då? Tyvärr var Gösta inte alls på hugget... Vi träffade även Zanderbrothers, Christian och Andreas Nilsson på sjön under lördagen och inte ens dessa supersäkra herrar lyckades bärga någon större gös denna dag. De bytte klokt nog sjö på söndagen vilket var ett smart drag för fisket var tyvärr faktiskt ännu sämre under söndagen. Trots magiskt septemberväder så var det jäkligt ont om vettiga ekon och de få man fann var verkligen inte alls på hugget. Ibland fick man gösen att stiga och kika på jiggen men de var oerhört ointresserade och drog lojt vidare efter korta inspektioner. Otroligt frustrerande! 

Tittut. Ett ständigt återkommande scenario. Både stora och små gösarna var otroligt försiktiga och bara vägrade hugga. Jag har aldrig testat så många olika jiggar under så kort tid men jag lyckades inte knäcka koden. De ville helt enkelt inte hugga...

Kan man inte slå Personbästa så får man slå Personsämsta...
Denna lilla skit slukade glupskt halva jiggen och jag misstänker att hen kommer att bli en framtida värstingfisk.
Fox Snax jiggarna är 18 cm…

  

På det stora hela så var det ändå en trevlig tripp. Jag njuter varje sekund som jag är hemifrån och får befinna mig i den friska skogsluften samt umgås med likasinnade. Förutom nämnda personer så träffade vi även Marcus Wichardt på sjön och innan han drog hemåt käkade Filip, han och jag lite smaskig gös-wrap. Fan, att äta en nyfångad fisk utomhus efter en lång fiskedag är nog det bästa som finns! Längtar till nästa tripp!

   

Filip slet hårt båda dagarna, han hade ju PB i sikte men tyvärr han fick nöja sig med en 77:a som helgens största fisk. Du får ta ditt PB nästa gång!

Satsningar...

Härförleden gjorde jag, Filip Sjöstrand och Marcus Wichardt en tre-dagars-satsning efter gös i ett okänt vatten i Småland. Vi visste en del om vattnet innan, att det bl. a. annat kommit upp en 7:a på trolling där men vi visste även att satsningen kunde sluta antingen med succé eller med fiasko då vi även visste att beståndet av gös i sjön är relativt litet. Tyvärr stämde det sistnämnda bäst in på fisket. Vattnet i sjön, som är ca 20 meter djup, är mycket klart, oerhört klart för att vara Småland med ett siktdjup på nästan 2 meter och gösarna skyggade tyvärr för allt vi släppte ner. Oftast hann vi knappt ens parkera båten förrän ekona hastigt drog ner mot botten. Oerhört frustrerande, framförallt med tanke på att vissa ekon var riktigt fina! Det var tyvärr bara gäddorna som tveklöst smackade på våra jiggar. Trots det magra fisket så var det dock några riktigt trevliga dagar med bad, go’dricka, VM-semifinaler via sportradion och allt avslutades med trav och V86 på Tingsryds fina travbana. Underbara dagar!

Linus Olsson med en av dagens alla smågösar.

4:e dagen gjorde jag en avstickare till en annan sjö och hälsade på mina vänner tvillingarna Max och Linus Olsson. Dessa 15 åringar brinner verkligen för naturen, jakt, fiske och fåglar och det är ett sant nöje att fiska med dem. Vi begav oss till en grund sjö med ett max djup på 4 meter och planen var att trolla gös. Fisket var väldigt kul, det nappade konstant och vi fick ca 15 gösar och flertalet gäddor. Tyvärr var alla gösar väldigt små och alla utom en fick simma tillbaks. Dagens två största gäddor vägde 4 och 4.7 kg. En grymt trevlig dag och tvillingarna var väldigt nöjda då de aldrig tidigare fått så många gösar på en dag i denna lilla sjö. Kul att man kan glädja ungdomen, det är ju trots allt viktigt att även fisket har en återväxt bland ungdomarna.

Max Olsson hade bäst fiske av oss alla, gösarna fullständigt kastade sig över hans Lovecvobbler!

I morgon gör jag ännu en 3-dagars vertikalsatsning i ett okänt gösvatten i södra Sverige med sällskap av Filip Sjöstrand. Där cirkulerar ett rykte om vattnet och det ska bli spännande att se om det ryktet stämmer. Överlag är det alltid kul med nya, okända vatten, där bor nog en liten upptäckarnisse i de flesta av oss och även om man vet att det kan sluta antingen med succé eller fiasko så är det onekligen pulshöjande när man puttrar ut... Nya vatten innebär även nya praktiska utmaningar och ofta får man problem redan vid isättning av båten, det är ju inte alltid ramperna är särskilt bra. Sist så testade jag och Filip lite annorlunda metoder som verkar fungera och förhoppningsvis är vi inte längre lika beroende av bra ramper. Nu ska jag gå och packa, längtar verkligen ut i naturen! 

Ha det gött, gott folk!

De underbara dagarna fortsatte…

Efter mina underbara dagar i Bolmen gjorde jag ett kortare stop i mäniskobyn innan jag åter igen drog norrut till Smålands djupa skogar. Ytterligare tre dagars prickskytte stod på schemat. Målet vara ta ett PB på min födelsedag och jag hade förberett denna tripp en längre tid. Dock var planen egentligen att fiska i ett vatten i Halland men vissa oförutsedda omständigheter gjorde att fisket där tyvärr blev inställt. Efter lite diskussion med fiskekompisen för helgen, KJ Grudemo och en snabb "ground-service-insats" av hjälpsamma Mattias Ekdahl från Team TWK föll valet tillslut på en av Smålands större sjöar. Ett val som skulle visa sig vara ett kolossalt bra val… 

1:a dagen var trögfiskad. Jag zick-zackade mellan de häftiga regnskurarna och det blev inte många timmars seriöst fiske. Körde mest runt och tittade på ekolodet medan jag rekade djup och bottenstrukturer. Dag 2 anslöt KJ Grudemo och vi möttes vid båtrampen redan vid 6-tiden. Då hade jag redan fiskat två timmar efter att ha spenderar natten i ett vindskydd i skogen. Tyvärr blåste det mellan 7-14 m/s hela dagen så även denna dag blev väldigt svårfiskad. Trots detta lyckades jag få två större individer över 75 cm varav den ene blev ett nytt efterlängtat PB! 

Så här glad är man efter att man släppt tillbaks en PB-gös på 8.82 kg fördelat på 92 cm! Bilder kommer...

Efter ännu en natt i vindskyddet mötte jag och KJ dag 3 upp Christian och Andreas Nilsson, d.v.s. Team Zander Brothers ute på sjön. Vädret var nu helt perfekt, vinden var borta och det var lysande omständigheter. Redan på första släppet smackar KJ till med ett nytt PB på 4.8 kg! Vi kan bara konstatera att helgen är räddad då vi bägge tagit nya PB’n! Det gick även riktigt bra för Andreas Nilsson, den ene hälften av Zander Brothers och samma dag tar även han ett nytt PB på hela 9 kg! Helt otroligt, tre PB’n inom loppet av några timmar! Underbart fiske! 

Andreas väger en av dagens större fiskar i det underbara vädret.

Hemma i Staffanstorp kan jag bara konstatera att vi haft ett fantastiskt fiske, KJ och jag hade tillsammans med Zander Brothers tagit upp följande svit: 4.7, 4.8, 6.6, 7.3, 8.8 och 9.0 kg! Dessutom tror jag att Chistian drog en bättre fisk efter vi åkt, plus att vi alla fick en hel drös med fiskar under 75 cm! 

Christian och Andreas släpper lite då och då fina fiskefilmer och det var kul att iaktta dem när de tog den ena kreativa vinkeln efter den andra. Ser verkligen emot när materialet kommer ut på film!

Mer om mitt, KJ's och Andreas PB'n och lite annat smått och gott kan ni läsa om i nästa nummer av Fiske-Feber som kommer ut den 8 juli. 

Köp, vettja!

.

.

.

Underbara dagar.

De senaste veckorna har jag hunnit med två st. 3-dagars pass till Småland. Under bägge resorna träffade och fiskade jag med likasinnade. Tyvärr var de grövre gösarna som bortblåsta vid första resan, ingen av oss lyckades särskilt bra men det var trots allt förbannat kul fiske. De små gösarna var verkligen på hugget och på tre dagar blev det tillslut ett 20-tal gösar som kom upp. Den andra resan kommer jag att skriva mer om längre fram men här kommer ett urval av bilder från första trippen.

Dag 1 fiskade jag själv och jag njöt verkligen av landskapet och ensamheten kring sjön. Det är något magiskt med att komma bort från citybruset och kliva i land på en ö, ta en kall öl och laga till lite kvällsmat. Myggen och knotten gillade tyvärr värmen, det blev motvilligt korta stunder på land vilket å andra sidan var bra för fisket.   

Dag 2 mötte Daniel och Niklas Aspegren från Team TWK upp mig på sjön. Skönt med lite sällskap. Tyvärr steg kvicksilvret till 27 grader i skuggan vilket gösarna av någon anledning inte alls gillade och fisket var om än trögare än dagen innan. Trodde nog att de värmeälskande gösarna skulle gå igång på högsommarvärmen men tji fick vi, det var som vanligt bara de små som var på hugget. Den gemensamma korvgrillningen på land och kvällsdoppet i skymningen var dagens höjdpunkter.

Träffade även på Peter Ludvigsson från Team Stinger på sjön. 

Även han fick stifta bekantskap med de huggvilliga smågösarna.

Jiggen som fungerade bäst i sjön under alla dagar var tveklöst en Fox Snax Forktail i färgen AYO som jag piffat upp med en orange garlic-penna.

Bägge nätterna sov jag i fören på båten (ursäkta suddig bild). Det är verkligen helt fantastiskt att krypa ner i sovsäcken i fullmånesljus under den stjärnklara himlen. Jag ankrade upp på grunt vatten en bit från land, på så vis slapp jag både mygg och knott och jag sov otroligt bra. Tur att jag ställde klockan annars hade jag kunnat sova läääänge. Varje morgon tog jag ett dopp i soluppgången i det 19 gradiga vattnet innan jag kokade kaffe och begav mig på vidare jakt efter storgös. Ett helt underbart sätt att leva och bo!

Dag 3 hade jag bokat träff med Mattias Ekdahl från Team TWK och vi möttes 5:30 på sjön. Vi trailade upp min båt och fiskade från hans båt. Den har dels större motor, dels bättre teknisk utrustning i form av plotter, SI och DI och  dels är Mattias en skicklig och trevlig kapten/ guide. Tyvärr hjälpte det oss inte särskilt mycket för även om vädret slagit om och det både blåste och regnade småspik så var det otroligt svårt att hitta några större ekon att skjuta på även denna dag. Vi sökte fisken över stora ytor och det blev till slut ett par fiskar över 60 cm men det satt trögt inne.

Denna fisk blev min sista fisk denna 3 dagars tur. Trots det dåliga fisket så var det helt underbara dagar i otroligt gott sällskap! Några dagar senare åkte jag åter upp till Småland och då gick det mycket, mycket, mycket bättre men det tar vi inte nu, den resan berättar jag mer om lite längre fram…

   

Vertikalträffen, Bolmen, 2014

Helgen som gick spenderades i vackra Småland, vid sjön Bolmen på Vertikalträffen Meet & Catch. Denna vertikalträff, som arrangerades av de sköna ungdomarna Pontus Bengtsson, Ola Damberg och Mattias Ekdahl, drog till sig drygt 45 deltagare och ett 30-tal båtar. Prickskytte efter gös stod på schemat och för min egen del fick jag ett minne som jag aldrig någonsin kommer att glömma…

Trots att det inte var en tävling så har grabbarna fått ihop ett gediget gäng sponsorer och under dagarna lottades det ut fina priser till lyckliga vinnare. Förbannat trevligt!

Fredag: Träffens huvuddag var lördagen men jag och många andra anslöt redan på fredagen. Tyvärr blåste denna dag bort. Jag tog mig förvisso ut på vågorna, lyckades korsa storsjön och dess vita gäss över till läsidan och fick fiskat ca 5 timmar men det var otroligt svårfiskat. Smågösarna var ju som alltid på hugget, de steg flera meter i rasande fart för att smacka på medan de större ekona var få och svårflörtade. Såg passet som ett rekande inför lördagen.

Morgonmöte, lördag. Regler och ramar gås igenom. Alla lyssnar spänt. 

T o m knotten var där.

Lördag, huvuddagen och folk var laddade till max i hamnen på morgonmötet. Vissa hade satt i sina båtar på plats i vattnet, vissa hade de kvar på trailern för att kunna lägga i i andra hamnar och när Ola, Pontus och Mattias avslutat morgonmötet så bar det iväg till höger och vänster. Jag hade i blåsten dagen innan kört över ett par områden som verkade intressanta och då vinden nu var borta så var min plan ganska enkel, jag skulle börja fiska av en ca 100 meter lång djupbrant som går från ca 9 till 15 meters djup. Efter bara ett par minuter där ser jag ett konstigt eko på skärmen. Det är liksom ett dubbeleko och min första tanke var att det var två fiskar som stod tillsammans men det var något som inte stämde och jag slog i backen och gled tillbaks på ekot. Nu var det knallgult, ett av de största jävla ekon jag sett på mitt Garminlod! Stannar direkt båten, parkerar rätt, släpper jiggen och bromsar in den ca 1 meter ovanför fisken som stod på 7 meters djup över 10 meter. Hugget är galet brutalt, lodet hann inte ens med att registrera stigningen och jag blev väldigt förvånad hur snabbt och framförall hur förbannat hårt den högg. Det värsta jag varit med om, höll på att tappa spöet! Efter hugget stod fisken bara still. Det kändes som jag hade satt kroken i ett skruvstäd. Jag kunde inte göra någonting. Den bara stod och tjura. På lodet kunde jag följa kampen och jag ser nu att detta INTE är en liten fisk. Jösses, vad fan har jag krokat på!? Pulsen stiger och jag tänker flera gånger att detta är ögonblicket man väntat på, gör nu för fan inga fel, Kalle! Jag tar det därför lugnt, låter fisken stå och stångas i mellanvattnet. Den gör inga långa rusningar, korta men intensiva, klassiska gösknyckar ner mot botten men jag håller den bestämt på plats. Jag har ställt slirbromsen relativt löst, låter den ta lite lina då och då medan jag tar fram håv och förbereder i båten. När jag väl är klar börjar jag sakta pumpa fisken uppåt. Ingen stress, tar det lugnt, meter för meter och tänker hela tiden att jag inte ska förivra mig. När jag har fisken uppe på ca 4 meter gör den ännu en rusning. Men… något händer. Det blir tomt… Linan är slak, fisken är plötsligt borta. NEJ!!!! Vad fan hände!? Panik. Nej, kom tillbaka! Fan!!!!!!! Hur är det möjligt? Vevar upp linan och ser en liten, liten, böj i änden. Skarvknuten mellan flätlinan och flourocarbonen har gått upp!! Inte sant!! Börjar nästan gråta. Helt tagen sätter jag mig i båten och bara stirrar ut över vattnet med tom blick. Tar säkert 10 minuter innan jag hämtat mig. Jag har precis tappat min drömgös... 5 minuters kamp slutade på värsta tänkbara sätt. Jag kan aldrig veta vikten men med tanke på hur hårt hugget var, skruvstädskänslan och kraften i knyckarna och i de klassiska gösrusningarna så är jag helt på det säkra med att detta var en STOR fisk…

Jag fortsatte fiska i det vackra vädret och fick en del mindre fiskar men jag var otroligt disträ resten av dagen och kunde inte sluta tänka på fisken jag tappat. Efter den trevliga lunchen i land med ett 20-tal andra fiskare med castingtävling så valde jag stanna hemma och slicka såren. På kvällen, under middagen fick jag lite fina tips från Andreas Persson från Bollnäs på skarvknutar och efter att han visat mig några klipp på nätet så kommer jag att lämna Grinnerknuten och prova denna variant: https://www.youtube.com/watch?v=TGZ3PUi9ZAM

En fisk på 2,3 kg fick följa med hem till stekpannan. Den klarade konstigt nog inte drillningen från 7 meter och tryckutjämningen gick åt skogen. Det är enkelt och se, gösar med Simpson-ögon mår inte så bra…

Söndag: Jag och Jocke som har ”Vertikalbloggen” valde att ta upp våra båtar och förflytta oss till en annan del av sjön. Otroligt fint väder och jag hade under natten intalat mig själv att jag skulle glömma den tappade gösen från lördagen. Jag tänkte som så, att jag gör ju någonstans rätt i det jag gör. Jag har små enkla medel. Jag har ingen snabb båt, inget plotter, ingen GPS, inget SI, inget DI och jag får därför kämpa väldigt hårt för mina fiskar och denna gång var det tyvärr endast en liten detalj som avgjorde. En knut. Men, på det stora hela gör jag rätt, jag får ju trots allt en hel del fisk och jag ska fortsätta göra vad jag gör med de medel jag har. Så fort börsen tillåter så kommer jag att uppgradera mig tekniskt men just nu ska jag göra så bra ifrån mig som jag möjligt kan. Stärkt av denna tanke tutar jag ut på nya djuphålor tillsammans med Jocke. Vi kämpar på under hela morgonen men inget stort kommer upp för någon av oss. Mina två största fiskar från helgen ligger på 67 cm/ ca 3 kg men det kom, mig veterligen, upp en handfull gösar över 85 cm. Tror t ex att Björn Tunmats själv lyckades ta fem över 80 och Mattias Svensson från Bollnäs drog en efterleksgös på hela 95 cm/ 8040gr! Kul att norrlänningarna kommer ner och visar vart skåpet ska stå! Här ser ni releasen av den fina fisken: https://www.youtube.com/watch?v=Ju-xFKrlLT0

Klickern stannade tillslut på 13 fiskar. Tyvärr bara smått och mina två största fiskar från helgen låg på 67 cm/ ca 3 kilo. Återigen lyfter jag på hatten åt folk som kan fiska gös!

Det nya Terminatorspöet fungerade förträffligt. Det ligger otroligt skönt i handen, du har en grym känsla och du kan dra på rätt rejält i mothuggen. Det får efter tre dagars fiske 5 betesboxar av 5 möjliga i betyg. Kommer att bli min ständiga följeslagare framöver.   

Överlag har det trots allt varit en helt fantastisk helg! Jag delade stuga med Filip från Vertikalmästaren och Jocke på Vertikalbloggen vi tre kändes synkade både vad gäller läggtider men även uppstigningstider. Trevliga roomies! Folk snackar om att vertikalfiskare skulle vara osociala. Tja, det kanske de är men det är i så fall de som inte kommer på träffar som dessa. De personer som jag umgåtts med i dagarna tre och på Vertikalmästaren förra månaden är otroligt kunniga, trevliga och roliga och stämningen har verkligen varit på topp! Jag upplever att vertikalfiskare är himla generösa, inget hysch hysch utan man delar med sig av sina tips och trix och hjälper varandra framåt mot storfisken. Mattias, Pontus och Ola har verkligen gjort ett bra jobb med träffen och jag hoppas verkligen att Vertikalträffen blir ett återkommande event. Jag kommer i alla fall att komma. Jag har ju en revansch att ta ut på en monstergös…

Jocke brände en fin fisk tidigt på söndagen men han var, som alltid, lika glad för det! Vill ni följa Jockes och hans fiske så kolla in hans blogg: http://vertikalblogg.wordpress.com/

Jag och Jocke brassade på lite gös innan vi körde hemåt. Sjukt gott! En perfekt avslutning på en perfekt helg! 

Vertikalträff i Småland

I helgen var det vertikalträff i Småland med folket som jag kallar för ”Ljungbyligan”. Det var dock inte bara Ljungbyfolk som träffades, det var nästan lika många utomstående som anslöt och det dök upp vertikalfiskare från när och fjärran, från bl. a Värnamo, Markaryd, Örebro, Orsa och jag själv från Staffanstorp. Jag kunde tyvärr inte vara med första dagen utan anslöt lagom till whiskeyn och ölen på lördagskvällen. Det rådde en förbannat trevlig stämning med många skratt, otroliga fiskehistorier, materialsnack och det klämdes, inte helt oväntat på en och annan vertikaljigg. Dom säger ju att smålänningar är snåla men det märke jag inget av alls. Tvärtom! De var ytterst generösa med allt ifrån dricka, till fisketips, till erfarenhetsutbyte, till delande av hot spots. En suveränt trevlig kväll i regi av värden Mattias Ekdahl!

På väg ut. Att det regnar gör inget, stämningen är på topp ändå

  

Kl 07:00 på söndagen ringde klockan, något sletna drog vi i oss frukost, köpte fiskekort och gav oss iväg. Bröderna Nilsson, Andreas och Christian, hade den senaste tiden haft bra fiske i ett vatten några mil från Ljungby och då lördagens vatten inte levererat som planerat kändes det naturligt att byta sjö under söndagen. Väl på plats rampade vi, en efter en, i båtarna. I Ola Dambergs båt satt Ola och Pontus Bengtsson, Mattias Ekdahl och Björn ”Gösjägaren” Tunmats delade på Mattias skuta medans Andreas Nilsson och jag körde solo i varsin egen båt. Senare på dagen anslöt även Niklas Aspegren och Stefan Håkansson med sällskap.

Björn startar dagen med en smällfet 82:a som högg på en Westin Duell Roach

Efter en stund är vi framme vid hot spoten. Direkt, redan på första släppet visar Björn från Team Westin med sin skicklighet vart skåpet ska stå och drar dagens första feta gös. Detta bådar gott, tänker vi nog alla, i alla fall jag. Dock visade det sig vara mycket svårare än vad vi räknat med. Dels upplevde jag att fisken var i väldigt mycket rörelse, ekon kom och försvann om vart annat. Dels upplevde jag att gösen var väldigt skygg och de drog så fort de bara anande en jigg. Jag lyckade under dagen bara dra upp två mindre fiskar och totalt sett var det inte många gösar som kom upp. Tror att det på alla oss, 6 båtar max kom upp 10-talet fiskar.

Björns 82:a släpps varsamt tillbaks av rutinerade Björn

Bägge mina gösar högg på 18 cm Fox Snaxjiggen ”Stickleback”.
En av mina absoluta favoritjiggar.

Jag led av att min gamla motor vägrade fungera som den skulle och jag kunde i princip bara köra på tomgång. Det hade dock inte gjort någon större skillnad om den fungerat eller inte, det var trögt, väldigt trögt hela dagen. Men, ibland är inte fisket allt. Att umgås med likasinnade vertikalentusiaster, under mycket trevliga förhållande i Småländsk miljö är mist lika mycket värt som att bända gös. Summa summarum, jag har haft en fantastisk helg i Småland och även om hemresan var tung så kommer jag garanterat att göra ”Ljungbyligan” sällskap fler gånger!

Niklas drog framåt skymningen en på 3.8 kg.

Mot slutet av dagen lyckades även Mattias få upp en fisk. 

Grattis och tack för en trevlig helg, Mattias!