Jaha, och var är vattnet?

Söndag 13 februari, 12 m/s, kall, väldigt kall östlig ”ryssvind”, 1 minus (kändes som 8) och lågvattnet Allan.

Lomma hundbad brukar tvinga fram en rejäl promenad innan man kommer till halvmetersdjupt vatten men idag var det löjligt långgrunt. Jag gick nästan 500 meter ut från land, alla vatten var bokstavligen talat bortblåst! När frånlandsvinden trycker ut vattnet följer tyvärr öringen med. Trots sämsta möjliga förhållanden så ger man det självklart en chans men efter några timmar skakade jag av isen från de igenfrusna spöringarna och gav upp.
Jag passade på att testa några upphängare med fluga. Starkast intryck gav en rosa ”Pattegris” (kallas även Pink Piglet) och ett par andra imitationer i olika tångräksliknande färger. Testade även olika längder på flourocarbontafsen och kom fram till att jag faktiskt ska våga köra lite kortare tafsar i framtiden. Tror att 30-50 cm fungerar bra då intrycket av att draget ”jagar” flugan blev mer ”äkta”. Detta är förstås min egen teori, fiskarna har ju garanterat en helt annan syn på det hela men som sagt, det ska testas. Draglådan innehåller mest Snapsar (Gladsax), mitt absoluta favoritbete för öringen men även några andra outsiders som t ex Slusken, Tobis och Vicke. Tänker inte skaffa så många fler havsöringsdrag då det kan framkalla ”dragångest”, den hemskaste av fiskesjukdomar! Det är ju viktigare att i alla fall ha vatten…

Tunga gung!