Dag 2: perfekt…?

Vinden har vänt, den är nu kall, nordlig och stark. Ca 11 grader i luften, en stark kontrast mot gårdagens fina väder. På skånska: ett reditt hunnavär! Men frågan är, nappar det bättre idag?

Trots att sjön är liten inser jag att det kommer att bli svårt att vertikal fiska. Vi bestämmer oss för att köra ett kort, men intensivt pass. Efter ett par minuter i båten inser vi att vi måste ändra planerna och lägga oss i lä bakom en ö. Ingen större fara för fisket, sjöns djupaste parti ligger här bakom ön men det känns ändå inte riktigt bra, vi gör ju det bekvämt för oss själva!

Väl i skydd från vinden markerar jag en djuphåla på ca 4 meter med en markör. Det är hård och fin botten runt omkring djuphålan och på väldigt kort tid drar jag upp tre små gösar. Det ger en hoppfull känsla. Ekolodet visar dessutom en stor fisk en liten bit från markören på kanten till en sten på ca 3 meters djup men jag får den inte till att hugga. Provar olika jiggar men inget händer. Avvaktar på den och tar mig i stället ut i större cirklar runt markören: Inget resultat här heller och jag vänder tillbaks båten mot platsen där gösarna högg. Pang!!! Innan jag inser att jag just är rakt över platsen där jag sett den stora skuggan på lodet så smäller det på ett rejält hugg.

Knyckarna är tunga och jag har i detta läge svårt att avgöra om det är en gädda eller en gös. Jag hoppas givetvis på gös men av erfarenhet så vet jag att ”bonusfiskarna” i denna sjö brukar vara ”stockar”, d v s gäddor. 20 minuter senare vinner jag den utdragna kampen och lyfter upp ”bonusfisken” gäddan i boten. 8.5 kg fördelat på 101 cm och jag är MYCKET nöjd. Detta är min förs 100-.klubbare (gädda över 1 meter). Dessutom nytt personligt rekord! Slutsats: Dagen bjöd på ett kallt, blåsigt och hårt väder men fisken var inte i stöten idag heller och det krävdes ju flera ”glid” över gäddan innan den högg. Återigen kan man inte avgöra på vädret hur det ska nappa. Väl hemma upptäcker jag dessutom att ABU’s huggtabell lovat kanonfiske de dagar jag varit ute. Det har ju inte stämt alls vilket gör det ännu svårare att bestämma teorier för när det nappar eller inte.

Att fiska för mig kan beskrivas som en ekologisk schackmatch – du ska försöka överlista naturen i dens renaste form!

Dag 1: perfekta förhållanden?

Lördag, första fiske dagen av två efter gös i underbara småland. Lite disigt med några lätta moln på himmeln men det är på väg att spricka upp. Solen tittar efter hand fram, allt starkare mellan molnen. Det är varmt både i vatten och i luften. Ekolodet visar 13,9 grader vid ytvattnet. Och trots att det är sent i september men trots allt drar sig lufttempen mot 20 grader. Vindstilla. För mig och min sambo innebär detta ”perfekta förhållande” Sådana här dagar så MÅSTE ju fisken bara nappa! 6 timmar senare vet vi hur det gick….

…trögare än trögt!!

Fisken var verkligen inte på hugget. Under hela dagen hade jag kanske två, tre gösnafs på vertikaljiggarna, en tappad cykelpump (gädda) på trolling samt ett dunderhugg a la monstergädda på en grön relaxjigg. Det bet dock av linan efter endast några sekunders kamp. En beräknad risk man tar vid vertikalfiske då man oftast vill använda så tunna flourocarbontafsar som möjligt. Jiggarna blev bara tvättade.

Slutsats: Bra väder för oss människor innebär inte nödvändigtvis bra väder för fiskarna. Många följer diverse huggtabeller, vissa fiskar ”alltid” eller ”aldrig” i en viss typ av väder men jag hävdar bestämt att det inte finns några regler. Det kan vara småsaker som avgör om fisket är bra eller inte och det finns en oändlig massa kombinationer kring bara en timmes fiske. Det viktigt är att lära sig av de dåliga dagarna. Ungefär som kockar lär sig när de får klagomål på sin restaurang.

I morgon väntas väderomslag, kanske det nappar bättre då?

Äntligen fiske!





Lördag, 14 s/m, kall västlig vind och regnskurar i luften. Alla huggtabeller jag läst, spådde dåligt fiske. Fiskevattnet valde jag sent dagen innan. Heller inga förberedelser vad gäller varken bete, plats eller mat (det fick bli världens godaste, kalla lasagne – Claudias hemmagjorda Mama Rosa-Lasage!).

Trots allt, i sammanhanget totalt oviktigt info, det skulle ju bara fiskas!



Målet? Va, mål? Nä, ärligt talat, dagens mål var inte att få fisk utan bara att få fiska. Skit i bekvämlighetsteorier, här ska det fiskemysas! Det hade ju gått över sex veckor sen senaste fiskepasset!! Gissa om jag var fiskesugen!


Jag var framme vid Rögle dammar vid 7:30. 

Kallpratade fyra minuter med ”gubben i lådan”, fick mitt dagskort och tog bilen bort till femman. Karp, braxen, mört, abborre, ruda, sutare – alla var välkomna att smaka mina beten. Ingen betydde mer än någon annan, alla var välkomna att nappa. Ganska snabbt fick jag ut mäsket (Jaxons Bream+Carp och majs). Spred bollarna i en trekant form. I Rögle får man bara fiska med två spön. I ena hörnan av mäskplatsen; botten mete med bollie. I andra hörnan; bottenmete med feeder med varierande beten, bl a mask, majs och softhookers



Framåt eftermiddagen hade inte ett dugg hänt. Jag såg några mindre karpar rulla sig i ytan strax ”söder” om min mäskplats men inga napp. Trots allt njöt jag för fulla muggar. Fiska är för mig underbart även om det inte nappar. Vid 17-tiden bröt jag upp. Även om jag inte fick någon fisk, inte ens ett napp så var jag nöjd, mycket nöjd. 



Näste helg väntar mer fiske, just nu ser det ut som att det blir två dagars vertikalfiske efter gös i småland. Håller tummarna för att denna planering håller för nu är fiskefebern botad – nu ska resultat uppnås!



Tunga gung!



Nytt, väldigt speciellt och troligtvis svårslaget rekord….

Nej, det gäller inte någon fisk, det gäller tid.


Så här är det - det har nu gått ca 5 veckor sen jag fiskade och det lär dröja minst en vecka till!!

Jösses, så här låg tid har aldrig förflutet mellan två fiskepass sen jag fick moppe, för ca 25 år sen!

Hur är detta då möjligt? Jo, nyckelordet till detta är RENOVERING. Så tipset är, att om ni av någon anledning vill sluta fiska – köp hus, gott folk! Gärna ett hus med ”stor potential” eller ”något för den händige”. Då kommer ni garanterat att sluta fiska!

Kanske den vackraste arten vi har i våra  vatten.

Detta rekord är inte kul att sätta och jag lider i hela min kropp och själ - jag måste ut och fiska! Snart, annars blir jag tokig! Målet är därför satt till söndag. Förhoppningsvis får jag då tid att trolla lite gös i lokala sjön men jag är i detta läge inte särskilt kräsen. Det räcker i princip med att meta mört under bryggan eller t o m kanske dra några enkla kast i vattenpölen utanför det nyrenoverade huset. Det är rätt så lätt att tillfredsställa mina begär just nu.

Senaste arten, makrillen togs på senaste fiskturen i Skälderviken. Den är ju inte stor men den ger mig på sätt och vis större minnen än husrenoveringen.