torsdag 30 januari 2014

Roliga timmen!

Det ska börjas i tid, så var det i alla fall för mig och min bror. Farsan tog med oss ut på fiske i tidig ålder och sen var man fast. För livet.   

Min brorsdotter Elin. Nyfiken initiativtagare. 
Min dotter Isabella är strax över 2 år och fortfarande aningen för ung för att fiska men däremot har jag en brorsdotter, Elin som redan dragit upp både mört och abborre med hennes rosa 3-meters bambuspö. En dag frågade Elin mig om jag hade lust att komma till hennes skola och berätta mer om fiske för henne och hennes klasskamrater. En sådan fet chans tackar man inte nej till, lät ju hur kul som helst och tidigare i veckan spenderade jag min lunch framför 20-talet nyfikna och frågvisa 8-åringar fulla av energi. Galet kul!

Maggots! Wow...!! Går dom att äta?
Kolla, mask! Jag vill känna. Jag vill känna!

Jösses vilket tempo det var, ungarna hade verkligen 1000 frågor! Fantastiskt kul! Jag hade tagit med mig en massa intressanta saker som de fick klämma och känna på. Där fanns jiggar, vobblers, metspö, kastspö, våg, måttband, tång, mm samt mask och maggots. Gissa om de två sistnämnda var populära!? Jag fick bromsa barnen annars hade garanterat hela klassrummet varit fullt av de krypande, små djuren! 

Inga problem med att fånga publiken. Oerhört intresserade!
 Verkligen kul att de var så engagerade, orädda och frågvisa, det var verkligen inte tyst en enda sekund. Tillslut fick jag frågan om man kunde prata med fiskar. – Vi kan väl se, sa jag och tog fram spannen med några levande dammrudor. Barnen blev minst sagt förvånande över att jag hade med mig levande, riktiga fiskar! De verkade i alla fall uppskatta det till tusen och bombarderade mig med ytterligare en miljon frågor om fiskar och deras liv. De ville även behålla alla fiskarna men då fick fröken Carina säga stopp.

Betesboxarna skulle inspekteras, stora jiggar väckte uppmärksamhet. 
Snabbare och trevligare lunch får man leta efter, jag hann inte äta denna dag men det gör inget. Att få lära och visa 8-åringar fiske, fiskeredskap och hur man fiskar var sjukt kul och jag hade lätt kunnat prata några timmar till! De fick mig verkligen att skratta samtidigt som jag blev imponerad över hur bra koll de faktiskt hade. 

Dom luktar ju fisk!! 
 På 40 minuter hinner man inte påverka en 8-åring men ”många bäckar små” och att jag fick bidra med en liten bäck känns riktigt bra. Om några år så har förhoppningsvis några av dem börjat fiska regelbundet. Återväxten är viktig även bland sportfiskare!

"Stort bete, stor fisk".
Ett av många ordspråk som jag försökte lära barnen.
  

.

      



1 kommentar:

  1. Bra insats Kalle! Jag gjorde något liknande för 15 år sedan. Vilken respons och entusiasm man möts av. Mvh Björn

    SvaraRadera