Årets första vertikalpass

Äntligen, då var årets första vertikalpass avklarat! Denna gång behövde jag inte gnälla på vädret, jag hade tajmat ledigheten perfekt, vindstilla, någon plusgrad och fina förhållanden för att vara i januari. Även om en del större gösar då och då kommer upp så är väl Ringsjön inte direkt känd som något hett vertikalvatten och den är dessutom svårfiskad och full med vitfisk men då sjön är relativt ny för mig och ligger inom rimligt avstånd så föll valet för dagen på denna sjö. Fisket var inte oväntat segt, trots det kalla vattnet (3 grader i ytan) så upplevde jag det dessutom som att de få vettiga ekon jag fann var aktiva och i rörelse och det blev därför bara tre mindre gösar och en gädda på 5,6 kg/ 95 cm. Ändå en oerhört härlig dag och livsbatterierna fick sig en välbehövlig laddning.

Oavsett årstid så är det första morgonljuset alltid magiskt och förtrollande. Att känna tystnaden vid sjökanten, andas in naturen och förväntansfullt puttra ut i gryningen är mumma för kropp och själ. En av de stora behållningarna med att vara sportfiskare.  

Liten men i fin kondition, årets första pelagiska gös är fångad. Alla dagens fyra fiskar högg på Fog Rage Fork Tail i färgen Firetiger, min favoritjigg alla dagar i veckan och de flesta fiskarna (och betesfisken) fann jag relativt djupt, pelagiskt mellan 8-11 meter. 

Den tvekande länge innan den högg, följde jiggen nästan två meter upp, högg med en enkel ”stöt”, inga galna rusningar, stångades bara neråt och jag var bombsäker på att det var en fin gös. Besvikelsen när jag såg att det var en 5-kilos gädda var monumental... 

Tycker heller inte det är helt enkelt att posera med gäddor. Till skillnad mot gösen, som ofta flexar och spänner ut sig så tycker jag att gäddor bara hänger och sladdrar. Hoppas jag får öva mer, nytt PB på gädda är ett av årets mål.  

Arbetet med att hålla Ringsjön i balans genom att rensa ut vitfisken verkar pågå så länge det är isfritt vilket är bra. Mer om info om detta finns på www.ringsjon.se

 Synd bara att Östen och Västen plötsligt bestämde sig för att tråla i just det området där jag fiskade. Jag fick motvilligt byta plats och det kändes lite märkligt att de inte valde någon annan del av sjön, det var ju inte direkt trångt där ute om man säger så.