Trögt fiske med PS

I helgen som gick var jag uppe i Småland för två dagars pelagiskt gösfiske med Filip Sjöstrand. Vi hade planerat in detta pass en längre tid och en hel del saker stod på agendan. Dels hade vi självklart siktet inställt på minst en 6+ gös, dels skulle jag även testa min nya båt i skarpt läge men vi hade även bestämt träff med två danska vertikalfiskare, Nils och Michael som driver den danska bloggen Lucio Fishing Team. Detta var en mycket trevlig bekantskap och även om det var nära att det uppstod en del mindre missförstånd (som att frukost inte betyder frukost utan lunch på danska) så var det otroligt intressant att höra hur fisket i grannlandet fungerar. Killarna fiskar mest i Sverige då vertikalfisket i Danmark, av olika anledningar, inte fått något större fäste och de hade stenkoll på de smålänska sjöarna. Vill ni följa killarna och deras fiske så klicka in er på deras trevliga blogg: luciofishingteam.blogspot.se.

Det är så otroligt skönt med "frukost" och en bensträckare på land! Sommarvädret och att danskarna bjöd på grillad pölse med tillhörande dansk-öl  gjorde verkligen inte saken sämre. Mycket trevligt! Förhoppningsvis tar jag mig över till Danmark till våren för lite gemensamt abborrfiske med killarna.

Fisket då? Tyvärr var Gösta inte alls på hugget... Vi träffade även Zanderbrothers, Christian och Andreas Nilsson på sjön under lördagen och inte ens dessa supersäkra herrar lyckades bärga någon större gös denna dag. De bytte klokt nog sjö på söndagen vilket var ett smart drag för fisket var tyvärr faktiskt ännu sämre under söndagen. Trots magiskt septemberväder så var det jäkligt ont om vettiga ekon och de få man fann var verkligen inte alls på hugget. Ibland fick man gösen att stiga och kika på jiggen men de var oerhört ointresserade och drog lojt vidare efter korta inspektioner. Otroligt frustrerande! 

Tittut. Ett ständigt återkommande scenario. Både stora och små gösarna var otroligt försiktiga och bara vägrade hugga. Jag har aldrig testat så många olika jiggar under så kort tid men jag lyckades inte knäcka koden. De ville helt enkelt inte hugga...

Kan man inte slå Personbästa så får man slå Personsämsta...
Denna lilla skit slukade glupskt halva jiggen och jag misstänker att hen kommer att bli en framtida värstingfisk.
Fox Snax jiggarna är 18 cm…

  

På det stora hela så var det ändå en trevlig tripp. Jag njuter varje sekund som jag är hemifrån och får befinna mig i den friska skogsluften samt umgås med likasinnade. Förutom nämnda personer så träffade vi även Marcus Wichardt på sjön och innan han drog hemåt käkade Filip, han och jag lite smaskig gös-wrap. Fan, att äta en nyfångad fisk utomhus efter en lång fiskedag är nog det bästa som finns! Längtar till nästa tripp!

   

Filip slet hårt båda dagarna, han hade ju PB i sikte men tyvärr han fick nöja sig med en 77:a som helgens största fisk. Du får ta ditt PB nästa gång!