Målet var enkelt. Jag skulle upp till småland,
vertikalfiska i två dagar och plocka upp den där efterlängtade 6+ gösen.
Storfiskregistreringen på gösen som jag så länge jagat. Hur svårt kan det vara?
Vattnen i Småland levererar ju ”alltid”! Förutsättningarna var dessutom
perfekta. Jag hade via sportiskegurun och vertikalexperten Jörgen Larsson
diskuterat fram ett lämpligt, hyfsat lättfiskat vatten, där chansen till en 6:a
är stor. Vädret skulle vara helt ok gösmässigt, gösfisket hade de senaste
dagarna, i hela landet, trots fullmånetider varit riktigt bra och jag hade dessutom
stämt träff med två andra vertikalfiskare; Mattias Ekdahl och Ola Damberg. Två
trevliga, lokala sportfiskare med bra koll på vattnen i området. Det visade sig,
trots förutsättningarna, bli svårare än väntat…
 |
Från Beteboxens Instagramkonto:
En liten bråkstake runt kilot
vevas in.
|
Lördagen. Peppad av Jörgens tips och stöd så möter jag upp
Ola och Mattias runt lunch ute på ett av sjöns djupare partier. Där går vi
igenom lite strategier, färgval och pratar lite skit innan vi delar på oss för
att prova lite olika områden i sjön. SMS kontakt utlovas vid napp men ganska
tidigt märker både dom och jag att vår SMS konversation uteblir. Rapporterna
haglar inte direkt, telefonerna är tysta. Fisken finns där, jag har efter någon
timme redan skjutit på ett 10-tal individer utan framgång men dom tjurar och
vägra att hugga. Tillslut lyckas jag kroka en fisk runt 2-kilo och jag kan
skicka iväg ett SMS. Det höjer hoppet! Skillnaden var att jag lämnade stora
jiggar med färgglatt inslag för lite mindre jiggar med dova, naturfärger. Det
gav effekt. Fisket blev sakta under eftermiddagen bättre, fler ekon och fler
hugg och det blev tillslut fem fiskar med en topp på 4.2 kilo. Dessutom hade
jag tappat dubbelt så många hugg och nafs och när jag på kvällen kryper till
kojs i bilen är förväntningarna höga inför söndagen. Mattias och Ola fick även
de en del fisk, tyvärr inget stort men det var trevligt att träffa killarna och
förhoppningsvis möts vi igen på något vatten.
 |
Från Beteboxens Instagramkonto:
Sista bilden innan jag knoppade
in i bilen. Inte svårt att somna till denna utsikt!
|
Söndagen. Klockan ringer vid fem och jag puttrar sakta ut
i mörkret. Käkar frukost i båten medans jag kör lite traditionell göstrolling.
Inget napp. När ljuset kommer ser jag att en annan känd gösfiskeprofil ”Frallan”
är på väg ut på sjön vilket höjer förväntningarna lite till. Jag drar i mig
sista mackan, vevar upp trollingprylarna och beger mig snabbt upp till sjöns norra
djuphåla där jag dagen innan haft bäst fiske. Märker tidigt en skillnad - alla
stora ekon är borta! Under lördagen fanns där en del fina ekon men de vägrade
hugga. Idag är de som bortblåsta. Jag letar, letar och letar. På tre timmar gör
jag max 4 nedsläpp och det tar på självförtroendet. Jag är nybörjare och jag
behöver lära mig vilket jag inte gör när jiggarna ligger i båten. Där gör dom ingen
nytta, de funkar bäst i vattnet och tillslut bestämmer jag mig för att även
börja skjuta på mindre ekon bara för att jag vill att något ska hända och för
att jag ska få träna på att ”parkera” båten på bananerna. Det gör skillnad, smågösarna
är inte svårflörtade och de slukar tveklöst i sig mina jiggar. På en timme drar
jag relativt enkelt upp fem gösar mellan 1-2 kilo och självförtroendet är åter på
topp. Anser mig nu ha bra koll på båten, lodet och vinden. Nu ska jag bara
hitta dom stora ekona…
 |
En 2 kilos från lördagen.
Alla 10 fiskar som jag fick
under dagarna återutsattes oskadda.
|
 |
Med stormköket i båten är det skönt att gå iland, pinka,
sträcka på benen och
äta varm mat. Det höjer moralen och jag tror inte man
fiskar bra på tom mage.
|
Tyvärr dök de aldrig upp, tiden rann iväg och jag fick veva
upp prylarna och bege mig hemåt till Skåne igen. Sammanfattningsvis. Jörgen Larsson
hade rätt om sjön, den är ganska lättfiskad i alla fall om man jämför med mitt
hemmavatten; Sövdesjön (en grund slättlandsjö som är proppfull med vitfisk och alger
och som har ett litet gösbestånd i förhållande till vattnen i Småland). Men att
komma och säga att pelagiskt ekolodsfiske är enkelt, på gränsen till fusk är
fel. Helt fel. Det är i mina ögon oerhört svårt och jag har full respekt för
dom som behärskar tekniken. Det är ju så mycket som ska klaffa: Först ska du
hitta fisken, du ska hitta rätt fisk, sen ska du parkera båten korrekt, sen ska
du släppa ner jiggen i rätt läge, sen ska du stoppa jiggen utan att skrämma
fisken, sen ska du ha förmågan att ha på rätt jigg så att fisken hugger och
till slut ska du dessutom göra ett mothugg som krokar aset. Nej, det är fan inte
lätt. Det är många moment som ska stämma. Det gör dock inget att jag inte fick
6:an denna gång heller, jag känner att jag utvecklas något enormt, framför allt
var det skönt att få lite koll på ”parkerandet” och jag längtar redan till
nästa pass kommande helg i Småland!!
Då jävlar!
 |
Under söndagen kastade sig smågösarna över jiggarna!
Fox
Snax-jiggen på 18 cm i färgen ”Stickleback” sög de i sig
som om det inte fanns
någon morgondag.
|
 |
Jiggarna som gav reslutat:
Fin-S ”Arkansas Shiner”, Fin-S
”Rainbow Trout”, Fox Snax ”Stickleback”,
Fox Snax ”Motoroil” Fin-S ”Arkansas
Shiner” och Megastrike Megashad.
Bäst fungerade jiggarna i mellanstorleken.
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar